En komplementbyggnad är ett fristående tillägg till en större huvudbyggnad på en tomt, normalt ett en- eller tvåbostadshus. Det inkluderar bland annat garage, växthus, skärmtak, lekstugor, större burar för djur, gäststugor, förråd, uthus, friggebodar och attefallshus. Vanligtvis måste du ansöka om bygglov för att bygga komplementbyggnader, men det finns vissa undantag gällande dessa regler.

Det finns även andra regler och föreskrifter för komplementbyggnader, som varierar beroende på exempelvis deras storlek, läge och användning. Komplementbyggnader får inte byggas närmare än 4,5 meter till en granntomt utan dennes medgivande och aldrig närmare än 4,5 meter till gator eller parker. För friggebodar och komplementbostadshus upp till 25 m² (attefallshus) behövs inte bygglov, men däremot finns det andra regler, som dessutom kan variera från kommun till kommun.

Så säger lagen om komplementhus

Undantag för en- och tvåbostadshus inom och utanför detaljplan

4 § För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader) krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, inte bygglov för att

  1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,
  2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
  3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad soma) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter,b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, ochc) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

Läs mer i kapitel 9 av plan- och bygglagen.

komplementbyggnader

Källa: Kiran Maini Gerhardsson / Boverket

Friggebod

Vad som utgör en friggebod är att det är en komplementbyggnad som inte överskrider 15,0 m² i byggnadsarea och har högst 3 meter till taknocken. Enskilda kommuners detaljplaner kan förbjuda friggebodar, till exempel om området anses ha en värdefull miljö, så det är värt att kolla upp i förväg. Om den uppförs på en tomt med en- eller tvåbostadshus så krävs det inget bygglov för friggeboden, så länge kommunens detaljplan inte anger något annat. Man får dra el till en friggebod, men vatten och avlopp kan kräva att man gör en bygganmälan till kommunen. Det är även tillåtet att bygga källare till en friggebod.

Attefallshus

Reglerna för attefallshus är samma som för friggebodar, förutom att man får bygga upp till 25,0 m² i byggnadsarea, med 4 meter till taknocken, samt att man måste göra en bygganmälan och vänta tills man har fått startbesked innan man kan börja bygga. Namnet kommer från politikern Stefan Attefall, som var Sveriges civil- och bostadsminister mellan 2010-2014. Bygganmälan lämnas, med kontrollplan, till din kommun. Läs på din kommuns webbplats vad som gäller för dig.

Nytt förslag för 2019

Bland annat på grund av bostadsbristen vill regeringen nu utöka den maximala arean för en komplementbyggnad till 30 m² istället för 25 m², men behålla den totala maxarean på 40 m². I praktiken innebär det att man kan bygga t.ex. ett attefallshus på 30² och en friggebod på 10 m² istället för 25 m² + 15 m². Detta för att göra attefallshusen mer attraktiva som fasta bostäder att hyra ut till studenter och unga vuxna. Det ska även bli lättare att bygga dem, för att uppmuntra skapandet av fler billiga bostäder.

Läs mer på regeringen.se.